Bohus fästning

En atmosfär av makt och styrka vilar än idag över den massiva klippsilhuetten och ruinerna av Bohus fästning. Fästningen, som förblev ointaglig under 700 år, dominerade området från medeltiden och framåt genom sitt strategiska läge på Fästningsholmen, i förgreningen av Göta älv och Nordre älv. Göta älv kom att utgöra en naturlig gräns mellan Sverige och Norge ända till 1658. Bohus fästning, som låg mitt i ett område av stor politisk betydelse för Norge, Danmark och Sverige utsattes ständigt för gränsstrider.

Historisk bakgrund
I början av 1100-talet hade den norske kung Sigurd anlagt en borg i staden Kungahälla vid Norges sydgränd. Borgen förstördes emellertid och vid mitten av 1200-talet anlade den norske kungen Håkan Håkonsson borgen på Ragnhildsholmen. Striden kring denna blev senare orsak till att Bohus fästning uppfördes.

År 1308 lät den norske kungen Håkon V bygg Bohus på klippan ovanför älvens förgrening. Bohus slott, som den kom att kallas, var ett av de största och bäst befästa i Norden.

Krig och fred
År 1563 utbröt det stora Nordiska sjuårskriget mellan Danmark och Sverige. Norge tillhörde vid denna tid Danmark. Bohus utsattes för sex hårda belägringar i följd utan att fall i svenskarna händer, men förödelsen blev stor.

Fred rådde  i över sjuttio år och en betydande återuppbyggnad samt en utbyggnad av fästningen vidtogs.

Den sista striden
Under historiens gång belägrades Bohus minst fjorton gånger. Det sista slaget 1678, under befäl av den norske befälhavaren Ulrich Fredrik Gyldenlöwe, ödelade nära på hela fästningen och är väl dokumenterad i detalj.
Det tidiga 1700-talet var en period av ständiga reparationer och förstärkningar av byggnaderna.

Fängelset
Fästningen miste efterhand sin militära betydelse men fungerade även som statsfängelse för personer dömda för t ex politiska brott, häxeri och trolldom.

1789 raserades fästningen och Kungälvsborna fick tillåtelse att hämta sten för eget bruk. I slutet av 1800-talet inleddes ett arbete med att restaurera och bevara fästningen.

Fästningen är idag statligt byggnadsminne och förvaltas sedan 1993 av Statens fastighetsverk.

Öppettider mm >>

Boka en guidad tur >>

Information och bilder från Bohus Fästning på den norska hemsidan "Kongeveien">>

Vid freden i Roskilde 1658 blev Bohuslän och därmed Marstrand svenskt. Staden var sedan länge en viktig handelsplats. Eftersom hamnen sällan fryser till, lades en del av den västsvenska flottan här. För att försvara Marstrand beslutade Carl X Gustav att bygga en fästning på öns högsta topp. Först byggdes ett fyrkantigt torn och murar runt en liten borggård. På 1680-talet förstärktes fästningen genom att tornet gjordes runt och högre, samt att murarna höjdes. I början av 1700-talet stod vallarna som omsluter den stora borggården färdiga. Under 1700- och 1800-talen byggdes de yttre delarna. 1860 rapporterades fästningen vara färdigbyggd.

Fångar på Carlsten
Att släpa sten till fästningsbygget var ett hårt arbete. För att få tillräckligt med arbetskraft infördes ett nytt straff i den svenska lagen: "Marstrandsarbetet". Från hela landet fördes då förbrytare som skulle ingå i arbetsstyrkan. De var mördare, stortjuvar, förfalskare och våldtäktsmän, men också enklare förbrytare som småtjuvar och lösdrivare. Straffets längd varierade från ett par år till livstid.
För att förhindra rymningar var fångarna försedda med en tvåkilos järnkula fäst med kätting runt ena fotleden. Besvärliga och rymningsbenägna fångar kunde få bära en så kallad järnkrona, ett fängsel som kunde väga upp till 36 kilo. Det hårda arbetet och de usla levnadsförhållandena gjorde att dödligheten var stor. Vissa vintrar dog upp till 20 procent av fångarna. Marstrandsarbetet avskaffades 1854 och de flesta fångarna flyttades då till Göteborg.

Lasse-Maja
Den mest berömde fången på Carlstens Fästning var Lasse-Maja. Han hette egentligen Lars Larsson Molin och kom från trakterna kring Arboga. Lasse-Maja var en framgångsrik tjuv. Genom att klä ut sig till kvinna lyckades han länge undgå lagens långa arm. Till slut greps han dock och dömdes 1813 till livstids Marstrandsarbete. Tack vare de kokkunskaper han lärt sig som "kvinna" avtjänade Lasse-Maja stora delar av sitt straff som kock. År 1839, efter 26 års fångenskap på Carlsten, benådades han av kung Karl XIV Johan.

Anfall mot fästningen
Carlstens fästning har blivit anfallen två gånger och båda gångerna föll fästet i angriparnas händer. År 1677 intogs Carlsten av Gyldenlöwe, dansk ståthållare i Norge. 1719 erövrade den norske amiralen Tordenskjold fästningen. Båda gångerna fick svenskarna tillbaka Carlsten genom förhandlingar och fredsslut. 1882 avtågades garnisonen och fästningen lades i ”malpåse”.

Mer information >>

Till Carlstens fästnings hemsida >>